Åderbråck Stockholm
Förebyggande åtgärder mot åderbråck
18 Sep 2019
Åderbråck kan drabba alla, kvinnor som män, gamla som unga. Det går aldrig säkert att veta hur hög risk en enskild person har att utveckla åderbråck, men vi vet att risken ökar för den som är överviktig, har åderbråck i släkten eller lever ett stillasittande liv utan motion. Men även om man uppfyller något eller kanske alla dessa kriterier så kan det hända att man slipper åderbråck, så oberäkneligt är det.
”Man ska tänka på sin kosthållning och på att motionera och gå ner i vikt om man är överviktig. Ärftligheten går ju inte att göra så mycket åt, men den är bara en av många faktorer som påverkar om man får åderbråck eller ej”
Däremot ska man alltid, om man vill slippa åderbråck nu eller i framtiden, vara vaksam på hur benen känns och om det dyker upp tecken på att man håller på att utveckla åderbråck. Dessutom ska man tänka på sin kosthållning och på att motionera och gå ner i vikt om man är överviktig. Ärftligheten går ju inte att göra så mycket åt, men den är som sagt bara en av många faktorer som påverkar om man får åderbråck eller ej.
Ådernät är inte åderbråck
Det kan här vara läge att slå hål på en gammal myt, nämligen att ådernät skulle vara ett första tecken på åderbråck. Det behöver de inte alls vara, ådernät och åderbråck är inte två sidor av samma mynt utan två olika åkommor. Ådernät är mycket vanligt och förekommer i hos över 80% av befolkningen i olika utsträckning. De är också mycket enkla att behandla hos en klinik. Att du får ådernät på huden behöver inte innebära att du har större risk att drabbas av åderbråck.
Här går vi igenom några viktiga punkter att tänka på om du vill förebygga åderbråck:
-
En god kosthållning
Kroppen mår bra av nyttig mat, och att äta nyttig mat är ett mycket bra sätt att förebygga sjukdomar. Det gäller även åderbråck. Vill man minska risken att drabbas av åderbråck ska man äta mat som innehåller mycket oxidanter, särskilt så kallade flavonoider som finns i bland annat lök, spenat, broccoli, citrusfrukter och kakao. Mat som minskar vätskeansamlingen i kroppen är också bra, pistagenötter och mandlar, vita bönor, tonfisk och lax är exempel på sådan mat. Dessutom ska du tänka på att använda så lite salt som möjligt och att inte ta för stora portioner. -
Försök att gå ner i vikt
Är du överviktig löper du tyvärr en större risk att drabbas av åderbråck. Detta beror på att blodtrycket i benen ökar för den som är tung. Ett stillasittande liv i kombination med övervikt är en mycket vanlig anledning till att människor drabbas av övervikt. Den som redan fått åderbråck kan inte bli av med dem genom att gå ner i vikt, så det gäller verkligen att försöka göra en livsstilsförändring innan det är för sent. -
Motionera ofta
Regelbunden motion är ett mycket bra sätt att undvika åderbråck. När vadmuskulaturen, de så kallade venpumparna, i benen motioneras håller sig venerna smala och fina och blodcirkulationen hålls igång. Även om du inte är sporttokig eller en jätteaktiv motionär så kan du alltid få motion genom promenader eller cykling. Alla sätt att få fart på benen är bra och gör mycket gott i kampen mot åderbråck.
Stillasittande arbete kan leda till åderbråck
11 Sep 2019
Att det är bra för kroppen att få regelbunden motion är nog de flesta medvetna om. Men hur mycket påverkar ett stillasittande arbete din fysiska hälsa? Svaret är att det beror på vad du gör när du inte jobbar. Om du lever ett inaktivt liv på fritiden och samtidigt har ett jobb där du sitter ner hela dagen, då kan du räkna med att förr eller senare få problem med kroppen. Ett sådant problem kan vara åderbråck.
”Vadmusklerna hjälper till att pressa blodet uppåt i venerna, och därför är det lätt att förstå att ett stillasittande arbete, där vadmusklerna förblir passiva det mesta av tiden, förr eller senare kan leda till åderbråck”
Åderbråck uppstår när för mycket blod trängs i vaderna och till sist vidgar venerna, så att de inte längre förmår pressa blodet upp mot hjärtat. Detta kallas för venös insufficiens. Det är vadmusklerna, som hjälper till att pressa blodet uppåt i venerna, och därför är det lätt att förstå att ett stillasittande arbete, där vadmusklerna förblir passiva det mesta av tiden, förr eller senare kan leda till åderbråck.
Alla kan drabbas av åderbråck
Vissa har större risk att drabbas av åderbråck än andra. Är man överviktig har venerna ett tyngre jobb att forsla blodet uppåt i benen. Åderbråck kan också vara ärftligt, och har man äldre släktingar som haft problem med åderbråck löper man en högre risk att själv få det.
Hos personer med nedärvda anlag för åderbråck kan problemen komma redan i unga år, för vissa redan i sena tonåren. För dessa personer är det alltså ännu viktigare att försöka förebygga åderbråck. Men alla människor kan drabbas av åderbråck, och har man ett stillasittande arbete bör man vara medveten om riskerna och hur man kan undvika att drabbas av åderbråck.
Att förebygga åderbråck
Om du sitter still mycket på jobbet är nyckeln till att förebygga åderbråck att helt enkelt röra dig så mycket som möjligt. Har du ett höj- och sänkbart skrivbord så kan du själv påverka din arbetsställning genom att växla mellan sittande och stående. Annars får du helt enkelt ta pauser då och då där du antingen tar några steg runt kontoret eller gör tåhävningar. Tänk på att det viktigaste är att aktivera vadmusklerna. Ta gärna också en promenad på lunchen och försök att få upp pulsen och därmed öka blodcirkulationen.
Sedan finns det andra faktorer som kosthållning och övervikt som påverkar risken att drabbas. Har du ett stillasittande arbete blir dessa faktorer ännu viktigare att försöka åtgärda. Nötter, mandlar, vita bönor, potatis, spenat, broccoli, lax och tonfisk är alla exempel på mat som på olika sätt är bra på att förebygg åderbråck, genom att de innehåller oxidanter eller genom att de minskar vätskeansamling i kroppen.
Åderbråck är inte farligt
Det kan vara bra att tänka på att även om du löper risk att få åderbråck, så är åkomman i sig inte farlig. Däremot brukar den innebära problem genom att de kliar, att benen känns tunga och inte minst på grund av den kosmetiska aspekten. Många som får åderbråck, både män och kvinnor, skäms för åderbråcken och menar att de leder till en försämrad livskvalitet och problem med självförtroendet. Så vill du undvika att få åderbråck på grund av ett stillasittande arbete, se till att aktivera dig någon gång i timmen, och försök att hinna med lite extra motion på fritiden.
Stefan Nydahl från Narva Kirurg Center svarar på frågor om åderbråck
20 Feb 2019
Hur kan man lindra besvären som åderbråck ger?
Ofta genom att använda stödstrumpa, men inte alltid. Dessutom tycker många att det är besvärligt med stödstrumpor. När man sitter ned kan det kännas bra att lägga upp benen i horisontalläge eller ha dem i högläge i liggande.
Kan man få åderbråck att försvinna genom att till exempel gå ner i vikt eller motionera mycket?
Nej, det går inte. Ofta framträder åderbråcken tydligare när man går ned i vikt.
Kan man ta medicin för åderbråck? Hur verkar den i så fall? Finns det biverkningar?
Nej, det finns inga mediciner mot åderbråck.
Finns det några salvor som hjälper?
Nej, det finns inga salvor mot åderbråck, men ibland måste man ta kortisonsalva om man har utvecklat eksem. Sedan är det aldrig fel att hålla huden mjuk och smidig med till exempel en mjukgörande kräm.
Vad bör man inte göra om man drabbats av åderbråck?
Man kan i princip göra allt man vill göra.
När krävs en operation mot åderbråck?
När man har allvarliga symtom, som till exempel kroniska bensår, spontana blödningar från benet eller foten, upprepade ytliga proppar eller allvarligare hudförändringar och eksem.
Är det smärtsamt med en åderbråcksoperation?
Nej, det är inte smärtsamt. Man får en smärtstillande och lugnande spruta i samband med operationen och därefter lokalbedövning. I få fall kan man bli sövd.
Finns det någon behandlingsmetod mot åderbråck som är helt smärtfri?
Generellt kan man säga att de moderna behandlingsmetoderna för åderbråck ger obetydlig smärta och den minskas ytterligare av smärtstillande och lugnande injektioner samt lokalbedövning.
Hur mycket kostar det att behandla åderbråck?
Har man s.k. medicinsk indikation för att bli behandlad, så kostar det vanlig landstingsavgift. Har man frikort så kostar det inget. Blir bedömningen att det är en kosmetisk anledning till operationen kan det kosta allt från ca 12 000 till 24 000 kr för ett ben och upp till 35 000 kr för två ben. Då ingår att vi tar bort alla åderbråck samt alla de felaktiga venerna som ger åderbråcken.
Hur stora besvär måste man ha för att få en behandling mot åderbråck bekostad av Landstinget?
Landstingen har klart definierade kriterier för vad som krävs för en skattefinansierad behandling. Man skall då ha sådana fel på vensystemet som går att åtgärda och dessutom uppvisa hudförändringar på underbenen som bedöms vara så allvarliga att de kan leda till, eller att man redan uppvisar eksem, spontana blödningar och kroniska bensår. Upprepade ytliga blodproppar, påtaglig svullnad och vissa specialtillstånd kan också berättiga till att Landstinget bekostar vården.
Vilka risker medför en operation?
De moderna behandlingsmetoderna för åderbråck ger mycket få biverkningar och komplikationer. Den vanligaste komplikationen är en liten sårinfektion som oftast inte behöver behandlas med antibiotika. Man kan också få nedsatt känsel för ytlig beröring, som dock oftast är övergående, liksom tillfällig svullnad efter operationen. Risken för blodpropp och allvarliga nervskador är extremt liten.
Påverkas blodflödet i benen av att man tar bort en venstam vid så kallad stripping?
Vi använder ej längre ”stripping”, eftersom denna, över hundra år gamla metod, är omodern och ger större risker för komplikationer och längre konvalescens. Men vi tar ändå bort de felaktiga ytliga venstammarna i benet med antingen hög värme eller med en kemisk metod (skum). Nästan alltid tar vi även bort buktande åderbråck med s.k. virknålsteknik. Blodflödet påverkas då enbart i positiv riktning och man förhindrar då att blodet står och stampar i åderbråcken eller rinner tillbaks i benet.
Kan man börja arbeta direkt efter en operation?
Ja, det kan man. Det är inget som hindrar att man arbetar, tränar eller tar i. Det är inget som kan gå sönder eller spricka upp i benen, men det första dagarna till en, två veckor kan man känna av operationen och på så sätt inte kunna jobba fullt ut.
Kan man ta bort åderbråck utan operation?
Ja, det kan man, om man med operation menar att man skär och syr. De moderna metoderna är alla minimalinvasiva och betyder i detta fall att det inte blir några snitt eller stygn. Vi använder inte ens en kniv, men kan ändå ta bort alla åderbråck, oavsett hur stora och många de är.
Kan åderbråck vara farligt om det inte behandlas?
I normalfallet är åderbråck inte farligt, oftast är de kosmetiskt störande eller att man har mer eller mindre besvär med svullnad, obehag, stickningar, m.m. Då måste man inte operera, även om de skull minska eller ta bort besvären.
I en del fall kan de problem med venerna som ger åderbråck ge allvarliga besvär med eksem, hudförändringar och till och med kroniska bensår och då bör detta behandlas i tid.
Hur har forskningen inom åderbråck ökat vetskapen om denna åkomma?
Det har skett en remarkabel utveckling de senaste tjugo åren av nya och nygamla metoder för behandling av åderbråck. Oftast kombinerar man flera olika metoder för att få optimal behandlingseffekt och bättre långtidsresultat. Forskningen har bidragit till utvecklandet av dessa metoder samt att utvärdera resultaten och långtidseffekterna.
Vad vet vi idag om åderbråck som vi inte visste tidigare?
Vi vet bland annat att vi i hög utsträckning, kan behandla och läka bensår, som man förr inte trodde skull kunna gå att behandla. Vi vet också att vi kan effektivt och med goda långtidsresultat behandla åderbråck med minimalinvasiva tekniker, vilket medför mindre risker och värk, bättre kosmetiskt resultat och snabbare återhämtning.
Finns det några nya behandlingsmetoder mot åderbråck som inte är utbredda idag men som kan tänkas bli vanliga i framtiden?
Idag använder vi värmeenergi från laser eller radiovågor, ånga eller kemisk behandling för att behandla felaktiga vener och åderbråck. Man kan även klistra ihop väggarna i venerna och på så sätt koppla bort dessa från cirkulationen, alternativt mekaniskt förstöra venväggarna eller helt enkelt kirurgiskt ta bort delar av venerna. Oftast kombineras flera av dessa metoder för optimalt resultat.
Det sker en ständig utveckling och vi kommer framöver att få se nya, samt en förfining av redan existerande metoder, för behandling av åderbråck och vensjukdomar.
Moderna behandlingar mot åderbråck
21 Nov 2018
Den moderna sjukvården i allmänhet strävar hela tiden efter effektivare och skonsammare behandlingsmetoder för sjukdomar och symtom. Detta stämmer inte minst inom kärlkirurgin, där man så långt som möjligt försöker ersätta gamla operationsmetoder med moderna behandlingar. Dels för att minska risken för infektioner, dels för att spara tid och resurser, men också för att det helt enkelt är skonsammare för patienten.
Inom kärlkirurgin har vi de senaste åren tydligt kunna se hur gamla operationsmetoder fått ge vika för lika effektiva, men säkrare och skonsammare behandlingsmetoder mot till exempel åderbråck. Åderbråck är en åkomma som drabbar många människor, så mycket som 25% av befolkningen får någon gång i livet åderbråck. De försvinner inte av sig själva, men kan lindras med olika metoder. De kan dessutom avlägsnas relativt enkelt, men eftersom de oftast inte utgör någon medicinsk risk för patienten räknas det som en kosmetisk behandling som får bekostas av patienten själv.
Stripping – den gamla metoden
Den gamla operationsmetoden där patienten sövs med narkos och får ligga kvar på sjukhuset, kallas stripping. Stripping innebär att hela den drabbade venstammen dras ut genom ett snitt i ljumsken eller knävecket. Den orsakar smärta efter operationen och ger dessutom bestående ärr. Den är dessutom inte särskilt precis, en hel del friska kärl åker med ut av bara farten.
Ultraljud – en förutsättning för effektiv och precis behandling mot åderbråck
En stor anledning till att man kunnat utföra mer precis behandling av åderbråck är möjligheten att skanna vensystemet med ultraljud innan behandling. Ultraljudsbilder gör att kärlkirurgen kan se precis vilka vener som behöver behandlas. Dessutom gör ultraljudstekniken att kirurgen kan se vad han gör inne kärlet under själva ingreppet.
Endotermal ablation – värmebehandling med laser eller radiovågor
Att hetta upp venen inifrån och få den att kollapsa är i dag den vanligaste metoden för att avlägsna åderbråck. Detta sker genom att man för in en slang som hettar upp venen, antingen med laser, radiovågor och ibland också med ånga. Venen blir så varm att den helt enkelt bränns bort. Det här är en metod som fungerar bra på stora som små vener som inte är för slingriga.
Skleroserande skumbehandling
Är åderbråcken mycket slingriga är skumbehandling en bra metod. Skummet som sprutas in i venen innehåller ett ämne som får venen att sklerosera, vilket betyder att den klistras ihop och så småningom skrumpnar bort. Även skumbehandling är minimalinvasiv och ger inga ärr och knappt någon smärta efteråt.
Virknålsteknik för att ta bort synliga åderbråck – ett komplement
För att ta bort åderbråck som ligger precis under huden används för det mesta virknålsteknik, där man med ett litet instrument lirkar ut åderbråcken genom mycket små hål i huden. Denna metod används nästan alltid i kombination med laser- eller skumbehandling.
Framtida behandlingsmetoder
Forskning pågår ständigt inom kärlkirurgi och vi kommer med största säkerhet att få se ännu effektivare och skonsammare metoder för att ta bort åderbråck i framtiden. Eftersom åderbråck utgör ett problem för många, även om det bara är ett kosmetiskt problem, så finns det definitivt incitament att göra behandlingen billigare så att människor känner att de har råd.
Bland annat har behandlingar börjat göras med ett ämne som heter cyanoakrylat, som klistrar ihop kärlväggarna utan att vare sig skum eller bedövning används. Metoden är helt smärtfri men än så länge väldigt dyr. Räkna med att vi kommer att få se fler spännande behandlingsmetoder inom en snar framtid.
Kan unga få åderbråck?
21 Nov 2018
Åderbråck är en åkomma som drabbar många svenskar. Den är till stor del ärftlig, så om någon av ens föräldrar haft besvär med åderbråck löper man en högre risk att få dem. Men vem som helst kan få åderbråck i större eller mindre utsträckning. Medan det visserligen är sant att det främst är äldre personer (över 50) som får åderbråck så kan det även drabba unga människor, ibland till och tonåringar. Det beror på hur mycket anlag man har.
För den som är ung och får åderbråck kan det kännas väldigt jobbigt. Åderbråck kan se ordentligt fula ut, och är man ung kan det kännas som att man gått och blivit gammal i förtid. Det är inte ovanligt att unga människor med åderbråck skäms för sina ben och till exempel inte vågar gå i shorts eller kjol på sommaren. Det gäller för övrigt inte bara unga, utan även äldre personer som drabbas av åderbråck.
Är det gratis för unga att behandla åderbråck?
Åderbråck är inte farliga, utom i en del specialfall då de kan orsaka bensår som är svårläkta. Men åderbråck kan ge upphov till domningar och ”tunga ben”, de kan klia och det kan överlag vara ganska obehagligt att ha åderbråck. Men om man inte har värre besvär än så kan man tyvärr inte få behandlingen av åderbråck betald. Alla kliniker som erbjuder behandling mot åderbråck har ett avtal med landstinget där det tydligt anges vilka kriterier som gäller för att patienten ska få behandlingen bekostad.
När åderbråcken leder till värre komplikationer
Det är med modern teknik smidigt och säkert att ta bort åderbråck, men det räknas enligt landstinget som en kosmetisk behandling om patienten inte samtidigt får besvär som hudförändringar, bensår, ytliga blodproppar eller blödningar. Hos unga människor, men faktiskt även hos äldre, är det ovanligt med dessa symtom i samband med åderbråck. De härrör, precis som själva åderbråcket, från en kärlsjukdom som kallas venös insufficiens.
Venös insufficiens innebär att de klaffar som finns i venerna för att blodet ska kunna färdas uppåt i benen inte håller tätt, varpå blod rinner tillbaka ner i venen och åderbråck bildas. Drabbade kärl kan antingen förstöras med värmebehandling, klistras igen eller helt enkelt dras ut i samband med en operation. Det sistnämnda ingreppet var vanligare förr, men har mer och mer kommit att ersättas av mindre invasiva och smärtsamma ingrepp som värmebehandling, som endast kräver lokalbedövning och kan klaras av på ett par timmar.
Åderbråck kan komma tillbaka efter behandling
Är man ung och lider av sina åderbråck kan man låta behandla dem, men har man anlag och till exempel planerar att bli gravid får man räkna med att de kommer tillbaka någon annanstans på benen. Den som har anlag för åderbråck bör alltid se till att försöka förebygga dem som möjligt. Att leva ett aktivt live med mycket motion och sunda matvanor är bra, eftersom stillasittande och övervikt ökar risken för venös insufficiens. Börjar man skönja så kallade ådernät på huden, tunna och synbara bristningar under huden, kan man börja använda stödstrumpor, för att förhindra att ådernäten utvecklas till bråck. Chansen är då stor att man kan få ådernäten att försvinna innan de hunnit orsaka besvär.
Kontakta läkare om du är ung och får besvär av åderbråck
Över huvud taget kan sägas att om man upplever det minsta besvär av sina åderbråck, som inte bara är kosmetiska, så ska man kontakta sin vårdcentral och be att få träffa en läkare. Man kan också vända sig till en specialistklinik direkt. Där är expertisen vanligtvis större än hos allmänvården, så det kan motivera det något högre priset för en undersökning.
Åderbråck i matstrupen kan medföra livsfara
21 Nov 2018
När man säger åderbråck så tänker väl de flesta på slingriga, synliga vener på vader och i knäveck. Detta är den absolut vanligaste typen av åderbråck och den är vanligtvis helt ofarlig och leder inte till några besvär förutom rent kosmetiskt. Åderbråck på benen är väl synliga och man vet var man har dem, på gott och ont. Sådana synliga men relativt ofarliga åderbråck kan även uppträda på pungen hos män. Det finns dock en annan typ av åderbråck, där vener vidgats på grund av ökad blodtillströmning, som är betydligt svårare både att upptäcka och att behandla. Det handlar om esofagusvaricer, åderbråck i matstrupen.
En följd av skrumplever
Åderbråck i matstrupen låter läskigt, och det kan det också bli. Lyckligtvis uppkommer det inte hur som helst, utan det är så gott som alltid en efterverkan på en leversjukdom, vanligen så kallad skrumplever som främst drabbar alkoholister. Skrumplever är i sig ett allvarligt tillstånd, och när man dessutom drabbas av åderbråck i matstrupen, så är man riktigt sjuk.
Hur uppstår åderbråck i matstrupen?
Levern utför många viktiga uppgifter. En av dem är att rena och filtrera det blod som kommer från matsmältningsorganen på väg mot hjärtat. Blodet från tarmar och magsäck har alltså ett eget system att ta sig igenom innan det förenar sig med kroppens övriga blod på väg tillbaka till hjärtat för att syresättas, och denna väg går genom levern.
När en person får skrumplever, innebär det att delar av levern dör och förvandlas till bindväv. Till slut skrumpnar den ihop och blir hård. Det gör att det blod som kommer farande från matsmältningsorganen blir tvunget att hitta nya vägar för att nå hjärtat. Det blodet når då vanligtvis artärerna i den nedre delen av matstrupen, esofagus. Som med alla vener gäller då att när blodtillströmningen blir för kraftig, så vidgas venerna och åderbråck uppstår.
Varixblödning är livshotande
Det går inte att själv upptäcka att man har åderbråck i matstrupen, men det finns en risk för alla som får åderbråck i matstrupen att de börjar blöda och det är oftast då som både man själv och läkarna blir varse åderbråcken. Detta kallas varixblödning, och kan vara dödligt. Faktum är att så många som 20% av alla som drabbas av en sådan blödning omkommer, trots att de får vård.
En person som får en varixblödning måste behandlas omedelbart. Det vanligaste ingreppet för att stoppa blödningen är en gastroskopisk behandling med ligaturer, små gummiband som fästs runt åderbråcken och stoppar blödningen. För det mesta får de även åderbråcken att försvinna. Om leverns funktion fortsatt är dålig kommer åderbråcken dock att komma tillbaka inom kort.
Viktigt med regelbundna undersökningar
Det är rutin att alla patienter som har leversjukdomar, framför allt skrumplever undersöks för åderbråck i halsen. Dessa undersökningar bör ske regelbundet för att undvika akuta besvär. Dock är det så att många esofagusvaricer upptäcks först vid en blödning, på grund av att den som drabbats länge undvikit sjukvården, till exempel på grund av långvarig alkoholism.
Därför är det viktigt om man känner någon som länge lidit av alkoholism att uppmuntra dem att uppsöka sjukvård, för att undersöka om de ligger i riskzonen för att få åderbråck i halsen.